Lätta att studera
Jämfört med andra flugor är blomflugor lätta att studera. En varm vårdag flyger årets första blomfluga på jakt efter nektar och pollen bland markens blommor eller högt i trädens kronor, och så fortsätter det ända in på hösten. Ändå har blomflugorna länge svävat omkring oräknade och namnlösa. Under de senaste åren har dock intresset för blomflugor ökat kontinuerligt – och därmed kunskapen. Det finns fler amatörsamlare och det sker mer grundläggande forskning. Blomflugor kartläggs bland annat genom Svenska Malaisefälleprojektet och många blomflugor har fått svenska namn.
Volymen är del 2 av blomflugor och ingår i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Här presenteras underfamiljerna Eristalinae och Microdontinae. Underfamiljen Syrphidae beskrivs i Blomflugor 1.
Blomflugor som tillhör underfamiljen Eristalinae är vanligen kraftigare byggda än de inom underfamiljen Syrphinae och känns, bland annat, igen på att skuldrorna syns väl och är tydligt behårade. I underfamiljen Microdontinae finns bara fem arter i Norden, som alla hör till ett och samma släkte. De är mer kompakt byggda än övriga blomflugor och de kan kännas igen på att mellankroppens ryggplåt, skutellen, har ett par tydliga utskott baktill. Larverna lever i myrornas bon där de äter ägg och larver.