Sök
Filter

Att göra en bok

Att skapa en volym till Nationalnyckeln är en lång resa, som egentligen startar långt innan författaren och illustratören får uppdraget att skapa innehållet. Resan ser lite olika ut, bland annat beroende på vilken grupp av organismer det handlar om, men vissa steg är gemensamma för alla volymer.

  1.     Inventering – Vilka arter finns i Sverige?

För att kunna presentera svenska arter i Nationalnyckeln vill vi veta så mycket som möjligt om vilka arter som finns i Sverige. Vår kunskap utgår från vad yrkesbiologer, amatörbiologer och andra uppmärksamma personer faktiskt har hittat i vår natur, ibland i samband med systematiskt upplagda undersökningar av flora och fauna (så kallade artinventeringar). Idag samlar ArtDatabanken in artobservationer i webbapplikationen Artportalen.

  1.     Taxonomisk forskning – Hur ordnas arterna?

Att skapa en ordning bland olika slags organismer är en vetenskap i sig (systematik), liksom att sätta namn på arter och grupper av arter (taxonomi). Vårt arbete med Nationalnyckeln är beroende av sådan forskning.

  1.     Lista över svenska arter – Artlistan är utgångspunkten

Utgångspunkten för det redaktionella arbetet med en viss volym inom Nationalnyckeln är alltid en lista över de arter och grupper av arter som ska presenteras. Att fastställa en sådan artlista är ofta ett av de svåraste stegen i hela arbetet. Det är till exempel inte alltid självklart vilka arter som ska räknas som svenska.

  1.     Svenska namn – Arterna får svenska namn

De allra flesta arter som finns i Sverige har bara vetenskapliga namn. Som en del av regeringens uppdrag Svenska artprojektet har en speciell namnkommitté för svenska djurnamn till uppgift att skapa svenska namn för alla djurarter som presenteras i Nationalnyckeln. Motsvarande arbete med svenska namn på växter och svampar görs i regi av Svenska Botaniska Föreningen.

  1.     Bestämningsnycklar – Nyckeln till artbestämning

Nationalnyckeln ska fungera som hjälp för artbestämning. Därför finns det inte bara rena artbeskrivningar i bokverket, utan här finns också så kallade bestämningsnycklar. I dem leds man att titta på de kännetecken som skiljer olika familjer, släkten eller arter åt. Vår ambition är att de ska gå att följa även för den som inte har några speciella förkunskaper.

  1.     Texter skrivs – Hur skrivs texterna?

Texterna som beskriver arter och grupper av arter skrivs oftast av en expert på organismgruppen. Skribenten utgår då dels från egen kunskap, dels från vetenskapliga publikationer. Redaktören hjälper till med att bevaka att beskrivningarna blir konsekventa och begripliga. Termer som är specifika för en viss organismgrupp förklaras i en längre presentation av gruppen.

  1.     Bilder skapas – Hur avbildar man en art?

De flesta arter som presenteras i Nationalnyckeln visas i minst en bild. Bilden ska visa det som är typiskt för arten. Oftast behövs det förutom en helbild även detaljbilder som visar arttypiska karaktärer. Till de längre presentationerna av organismgrupper produceras bland annat bilder som förklarar morfologiska termer. Bilderna tas fram med hjälp av olika tekniker och i ett nära samarbete mellan illustratör eller fotograf, redaktörer och en expert på organismgruppen.

  1.     Materialet bearbetas redaktionellt – Redaktörer bearbetar text och bild

Material från skribenter, illustratörer och fotografer tas fram inom ramen för ett projekt vid ArtDatabanken. Texterna granskas och redigeras av en fackredaktör. Bilderna granskas och hanteras av en bildredaktör. För att de olika delarna ska komplettera varandra krävs ett lagarbete mellan redaktörer, skribenter och illustratörer. Som spindeln i det nätet finns även en projektledare.

  1.     Materialet faktagranskas – Text och bild faktagranskas

Nationalnyckelns läsare måste kunna lita på den information som presenteras. Därför faktagranskas texter och bilder även av utomstående experter. För många organismgrupper kan det dock vara svårt att hitta lämpliga granskare, åtminstone inom Sveriges gränser.

  1.   Layout – Text och bild sätts ihop i layouten

Nationalnyckeln har en grafisk form som togs fram genom en formgivartävling. Den styr över hur text och bild sätts ihop till en helhet av layoutaren. I arbetet med layout måste man även ta hänsyn till vad man har bestämt om omfång, bildplacering etc. för just den eller de organismgrupper som presenteras.

  1.   Korrektur – Blev det rätt?

När layouten är klar måste helheten granskas av projektgruppen. Man måste kontrollera att rätt bild har kommit på rätt plats, och alla texter måste korrekturläsas. Det kan bli flera omgångar med korrektur innan allt är klart för att skicka till tryckeriet.

  1.   Tryck och bindning – När blir det en bok?

När redaktionen är klar med sitt arbete skickas materialet i digital form till tryckeriet. Där görs ett så kallat provtryck, som granskas av projektgruppen innan det hela trycks på stora ark som sedan ska vikas, skäras och bindas ihop till boksidor. Det är inte förrän på bokbinderiet som allt sätts ihop till färdiga böcker med pärmar.

  1.   Färdig volym – Vägen till läsaren

Nationalnyckelns kundtjänst, distribution och lagerhållning sköts av ett externt logistikföretag. När böckerna är tryckta och inbundna levereras de till lagret och därefter finns de till försäljning här i webbshopen eller i annan näthandel eller fysisk bokhandel.  

Artinformation på webben – artfakta.se

Parallellt med bokutgivningen publiceras också artinformation och interaktiva bestämningsnycklar, så kallade artnycklar, digitalt i ArtDatabankens webbapplikation Artfakta. Fakta som publiceras digitalt kan också omfatta taxonomiska grupper med ett mindre antal arter, sådana som är viktiga för naturvårdsarbetet i Sverige, men inte innehållsmässigt räcker till en hel bok.