När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. De kan vara av det negativa slaget om man fått myror i brallan av att ha suttit på en tuva med rödmyror eller råkat komma åt ett getingbo. Vid närmare bekantskap kanske motviljan byts i fascination över getingarnas mästerliga byggnadskonst eller myrornas välordnade samhällen. Den röda skogsmyran med sina stora stackar är kanske den mest kända myran för de flesta, men vad många inte vet är att endast 16 av våra 81 arter myror bygger stackar.
Med doftspår hittar myrorna rätt
Myror har ett mycket känsligt luktsinne som gör att de kan skilja på vem som är vän eller fiende. Varje myrart och samhälle har dessutom sin egen doft. När en myra har hittat var det finns mat berättar den det för de andra myrorna genom att avge olika doftämnen och lägga ut doftspår. På så sätt hittar de både dit och hem igen.
Rövarmyror plundrar och tar slavar
Rövarmyror är myror som håller andra myrarter som slavar. De både rövar och plundrar andras bon för att skaffa mat och ta slavar. Hos vissa arter av rövarmyror tränger sig drottningen in i andra myrors bon. Där fördriver eller dödar hon drottningen och alla arbetare. Larverna och de okläckta myrpupporna lämnas kvar och blir sedan rövarmyrornas slavar.
Bara getinghonorna har gadd
En av de viktigaste funktionerna med getingarnas gadd är att den gör det möjligt för dem att paralysera byten och att försvara boet. De solitära arterna måste kunna se till att den egna larven har färsk mat att tillgå medan den växer. Att lägga upp ett skyddat näringsförråd för den egna avkomman förutsätter att bytet inte är dött, bara paralyserat. De samhällsbyggande sociala arterna lever nästan uteslutande som rovdjur. De dödar sina byten som de sen matar sina larver med. På det sättet får larverna en proteinrik kost och kan växa snabbt.
Hur bygger getingarna sina bon?
De sociala getingarna bygger sina bon av pappersmassa. Bomaterialet framställs genom att getingen tuggar avgnagt trä som blandas med saliv så att en pappersmassa bildas. Några bygger bon som hänger under takbjälkar eller grenar, andra i marken. De ensamlevande (solitära) getingarna bygger bon i befintliga gångar i trä som skalbaggslarver gnagt, men de använder även växtstjälkar som boplats.
Volymen ingår i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
