Fem frågor till Erica Mejlon

Erica Mejlon på SLU Artdatabanken ansvarar för arbetet med framtagandet av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Att göra kunskap om arter tillgänglig är en del i regeringsuppdraget Svenska artprojektet vars övergripande syfte är att öka kunskap om arter som finns i Sverige.

Med tanke på att det finns cirka 60 000 arter i Sverige hur lyckas vi med uppgiften att göra kunskap om dem tillgänglig?

Det är kul att vi nu vet att det är ca 60000 arter i Sverige men också en utmaning att tillgängliggöra information om dessa. Eftersom kunskapsläget varierar beroende på artgrupp så har vi olika sätt att få ut information. I exempelvis den taxonomiska databasen Dyntaxa finns namn och klassificering för nästan samtliga kända flercelliga arter i Sverige. I tjänsten Artfakta presenterar vi digital information om arter med exempelvis illustrationer, bestämningsnycklar och utbredningskartor, men detaljeringsgraden i information kan skilja sig åt. I bokverket Nationalnyckeln presenteras de lite mer okända organismgrupperna där det ändå finns mer sammanhängande information som kan det bli en bok.

Vilken är din roll i arbetet med Nationalnyckeln?

Sedan två år tillbaka är jag chef för den enhet som bland annat ansvarar för att Nationalnyckeln blir till!

Varför behöver vi den här kunskapen och på vilket sätt är Nationalnyckeln en viktig tillgång för samhället?

Bakgrunden till Svenska artprojektet handlar om samhällets behov av kunskap om vilka arter som finns i landet och hur man skiljer dem åt. Arter är grundläggande enheter i den biologiska mångfalden, och artrelaterade mått ingår i all verksamhet för att identifiera, mäta och övervaka biologisk mångfald. Att kunna identifiera vilken art som studeras är även viktigt inom forskningsområden som ekologi, genetik och fysiologi men även för att skapa ett hållbart nyttjande av våra naturresurser och dessas ekosystemtjänster. Kan man inte skilja på arter kan man heller inte forska om eller ta hänsyn till dem. Det arbete som sker inom Svenska artprojektet där bokverket Nationalnyckeln är en viktig del har sedan starten betydligt förbättrat kunskapsläget för Sveriges arter.

Nyttjas denna kunskap på ett bra sätt idag?

Både ja och nej. Det är svårt för oss att veta exakt hur kunskapen kommer till nytta. Att kunskapen finns tillgänglig är viktigt i sig, både nu och för framtiden, men vi hoppas också att vårt arbete bidrar till att sprida kunskap om Sveriges djur, växter och svampar till en bredare publik. Då finns möjligheten att lära sig om man är nyfiken och ju mer man förstår desto större är sannolikheten att man vill ta hand om naturen. En annan viktig aspekt är förstås att utan denna kunskap har vi svårt att leva upp till nationella och internationella åtaganden om exempelvis skydd av arter och naturtyper.

Vad skiljer Nationalnyckeln från andra böcker som beskriver arter?

Bokverket är unikt på så sätt att många av Sveriges främsta artexperter är involverade i arbetet med informationen som presenteras i böckerna och satsningen innebär ett kunskapslyft för svensk naturvård. Det finns redan en hel del tillgänglig information om våra vanligaste arter, för kärlväxter och ryggradsdjur är den mer eller mindre heltäckande, men för majoriteten av våra arter har vi väldigt lite information. Nationalnyckeln fyller här en viktig lucka då den samlade bestämningshjälpen med bilder, texter och nycklar är bland den första av sitt slag när det gäller vissa organismgrupper.

Hur ser arbetet ut framöver?

Nu närmast jobbar vi med att knyta ihop säcken för kräftdjursvolymen så den kan gå till tryck! Allt det stora materialet är nu ute på granskning hos externa- och interna granskare och vi har en grupp studenter som testar bestämningsnycklarna i fält.