Sök
Filter

Kommande volym

Äntligen blir presentationen av bladmossor komplett!

I december kommer den sista volymen om bladmossor. Som egentligen är den första. Tillsammans med tre tidigare utgivna volymer blir därmed Nationalnyckelns presentation av bladmossor komplett.

Bladmossor delas in i sex klasser. De egentliga bladmossorna är den ojämförligt största klassen. Dessa finns presenterade i de tre tidigare utgivna volymerna – släkte för släkte, art för art. Nu kompletterar vi med de övriga mossor som ingår i den stora gruppen bladmossor (Bryophyta): vitmossor, björnmossor, sotmossor och några till. Samtidigt knyter vi ihop alltsammans med en introduktion till hela gruppen bladmossor och bestämningsnycklar till klasser och släkten – inklusive alla de släkten som presenteras i de tidigare utgivna volymerna. De fyra volymerna tillsammans kommer därmed att utgöra ett komplett paket med fullständig hjälp för att artbestämma alla svenska bladmossor.

Enkla växter som vill ha det fuktigt

Bladmossor är enkla växter som saknar rötter. De har visserligen stam och blad, men de saknar effektiv lednings- och stödjevävnad och kan därför aldrig växa sig lika stora och stadiga som kärlväxterna. De tar upp vatten från omgivningen med alla sina celler, vilket gör dem beroende av att leva där det är fuktigt. De flesta arter kan visserligen överleva länge i uttorkat tillstånd, men för att de ska kunna växa till och föröka sig måste de vara fuktiga. Däremot kan många arter klara sig i väldigt näringsfattiga miljöer, där de inte behöver konkurrera med andra växter. Varje art har mer eller mindre specifika krav på sin omgivning, och i våtmarker kan man ofta se att olika arter av vitmossor och andra bladmossor sorterar in sig längs en gradient från surt till basiskt.

De första fem klasserna

Den här ”sista” volymen om bladmossor är den första i Nationalnyckelns systematiska ordning. Den omfattar de fem första klasserna inom stammen Bryophyta. Bland de arter som ingår finns ett brett spektrum från ibland nästan svarta sotmossor till oftast ganska bleka vitmossor. Vitmossorna utmärks främst av sin förekomst i våtmarker, där de skapar en helt egen biotop och bygger upp tjocka lager av torv.

Ännu fler mossor

Arbetet med det vi brukar kalla mossor tar inte slut i och med den här volymen. Utöver bladmossorna finns ca 250 arter levermossor och två arter nålfruktsmossor. Dem har vi påbörjat arbetet med.

Sverige med sina tusen arter av olika slags mossor är ett riktigt mossland. Här kan vi för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom, och det är förstås därför som intresset för mossor är så stort just här. Och det är också därför som Nationalnyckeln har prioriterat att dokumentera den kunskap som finns hos våra experter. 

1. Vitmossor
2. Sotmossor
3. Klubbmossa

4. Björnmossor m.fl.
5. Fyrtandsmossor m.fl.
6. Egentliga bladmossor

1. Sphagnopsida (vitmossor, 44 svenska arter) Växer på marken. Skotten är ofta decimeterlånga och med grenar arrangerade i knippen.
Illustration av sumpvitmossa: Magda Korotynska
2. Andreaeopsida (sotmossor, 7 svenska arter) Växer på sten (dock ej kalkrik sten). Skotten är vanligen mycket korta, en knapp centimeter.
Illustration av sotmossa: Magda Korotynska
3. Oedipodiopsida (klubbmossa, endast en art i världen) Växer på jord. Skotten är centimeterstora. (Endast en art i världen)
Illustration av klubbmossa: Pollyanna von Knorring
4. Polytrichopsida (björnmossor m.fl., 23 svenska arter) Växer på marken. Skotten kan vara ganska stora och grova.
Illustration av hårbjörnmossa: Magda Korotynska
5. Tetraphidopsida (fyrtandsmossor m.fl., 3 svenska arter) Växer på ved, humus och sten. Skotten är högst några centimeter höga.
Illustration av fyrtandsmossa: Magda Korotynska
6. Bryopsida (egentliga bladmossor, mer än 700 svenska arter) Växer på diverse underlag. Storlek och utseende kan variera mycket inom denna stora grupp.
Illustration av kalkpraktmossa: Magda Korotynska