Böcker som förenar vetenskap och allmänhet
När Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna lanserades var det med en tydlig vision: att göra kunskap om Sveriges biologiska mångfald tillgänglig för alla. Från forskare och naturpedagoger till nyfikna amatörer – bokverket skulle förena vetenskap och allmänhet genom att lyfta fram skönheten och betydelsen av landets växter, djur och svampar. Det blev ett av de mest ambitiösa folkbildningsprojekten i modern tid. Hur har det då gått?
Det är snart 20 år sedan den första boken, Dagfjärilar, publicerades. Intresset för projektet var stort och mottagandet av boken var långt över förväntan. Året var 2005 och Dagfjärilar blev nominerad till Augustpriset som årets fackbok och vann Publishingpriset. Tanken bakom projektet var en enkel men kraftfull idé: att samla och presentera all känd kunskap om Sveriges arter i en serie böcker som kombinerar vetenskaplig exakthet med lättillgänglighet och visuell skönhet. Genom detaljerade illustrationer, pedagogiska artbeskrivningar och praktiska nycklar för artbestämning skapades ett verk som var lika mycket en kunskapskälla som en hyllning till naturen. Skribenter, illustratörer och redaktörer, alla väl förankrade i den vetenskapliga världen, samlades och samverkade för att presentera de djur- och växtarter som finns i Sverige.
Projektet var unikt och möjligtvis galet. Var det ens möjligt undrade nog många?
Nationalnyckeln föddes ur en stark tradition av folkbildning i Sverige, där kunskap och förståelse ansågs vara viktiga verktyg för att engagera människor. Bokverket lanserades som en motkraft till den minskande artkunskapen i samhället. Genom att göra naturen mer tillgänglig hoppades man öka förståelsen för ekologiska samband och inspirera till att bevara den biologiska mångfalden. Men i en snabbt föränderlig omvärld har folkbildningens kollektiva folkrörelse fått anpassa sig till digitalisering och individualisering där kunskap i bokform inte längre har samma självklara plats.
Den bärande idén att göra naturen känd för att kunna värna den är fortfarande central i arbetet med böckerna. Även om en stor del av informationen i Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna numera även finns digitalt, är det fortfarande angeläget att presentera artkunskap i bokform. De tryckta böckerna har flera unika värden som gör dem viktiga i sig.
Böckerna erbjuder en kurerad helhet där innehållet är noggrant sammanställt och presenterat i ett strukturerat format. Digitala resurser har ofta sökbarhet som styrka, men böckerna möjliggör en mer fördjupad och sammanhängande läsupplevelse där läsaren kan få en bredare förståelse för ekosystemens kontext och samband. Dessutom möjliggör bokformatet en kombination av text och illustrationer som är svår att överträffa i digitala sammanhang. De detaljerade bilderna och den genomtänkta layouten gör det enklare att förstå och uppskatta komplexa biologiska samband. För många användare är det dessutom lättare att fokusera och absorbera kunskap från en bok än från en skärm. Böckerna är utformade för att tilltala både experter och nybörjare med målet att göra naturens variationer förståeliga och fascinerande även för den som aldrig hållit en flora eller kikare i handen.
De tryckta böckerna fungerar även som ett permanent arkiv av Sveriges biologiska mångfald. Böckerna är utformade för att vara långsiktigt hållbara och oberoende av teknologiska förändringar. För många är böckerna dessutom samlarobjekt och representerar ett monumentalt vetenskapligt arbete som speglar vår tids kunskap och syn på naturen.
Hur har det då gått?
Projektet är fortfarande unikt. Men att kartlägga alla flercelliga organismer i landet och att presentera dem i ett bokverk är ett mycket mer komplext uppdrag än vad någon kanske kunde föreställa sig. Att göra det inom 20 år var inte möjligt. Ett helt komplett bokverk bygger på föreställningen om att antalet arter i ett land inte förändras. Men i allt snabbare takt påverkar klimatförändringar och exploatering arternas invandring och utvandring i Sverige. Vissa arter försvinner för alltid. Samtidigt finns flera exempel på nya arter som upptäckts precis i slutskedet av arbetet med en bok. Detta faktum är något vi i allra högsta grad behövt hantera i arbetet med böckerna.
Att beskriva, namnge och klassificera organismer (taxonomi) är en avgörande disciplin för att förstå och bevara biologisk mångfald. Här spelar böckerna en viktig roll som bro mellan vetenskap och samhälle. Därför är arbetet med att kartlägga den biologiska mångfalden angeläget, mer idag än någonsin tidigare. För trots lagar och direktiv når Sverige inte uppsatta mål för biologisk mångfald. Och det vi inte känner till kan vi inte heller skydda.