Möt författarna Kennet Lundin och Klas Malmberg

Här möter vi två av bokens författare för att höra mer om deras engagemang för nakensnäckor och om boken. Klas Malmberg är fotograf och dykinstruktör och har länge genomfört dykkurser med inriktning på nakensnäckor. Kennet Lundin vid Göteborgs naturhistoriska museum har varit engagerad inom Svenska artprojektets marina inventering där nakensnäckor ingick. Museet tog emot allt material som samlades in, vilket var inte mindre än runt 10000 samlingsposter.

Vad är det som är så intressant med den här gruppen? 

Nakensnäckor lever lite i skymundan som mytiska varelser som det är svårt att få grepp om. De är färgglada i vår relativt enfärgade undervattensmiljö och blir därför som små skatter när man ser dem. De kommer och går under säsongen med oregelbundenhet, de är helt enkelt flyktiga i sitt uppträdande. De har ett spännande sexliv och kluriga sätt att försvara sig mot rovdjur. Det är dessutom trevligt att de kryper långsamt så att man som dykare har möjlighet att titta på dem länge utan att de flyr bort.

Hur länge har ni arbetat med boken?

Vi började engagera oss tillsammans i nakensnäckor runt 2012. Vi ville få reda på vilka nakensnäckor som fanns i Sverige och vilken fakta som fanns. Vi började med en checklista och frågade biologer, dykare och andra kunniga vad de visste och vad de hade sett samt kollade referensexemplar i museerna. Genom dykkurser i mer än tio år har vi genom fotografier och iakttagelser av nakensnäckor kunnat bygga upp mycket mer kunskap om dessa spännande djur.

Så småningom blev vi engagerade av SLU Artdatabanken, bland annat i arbetet med digital information i Artfakta och att ta fram en artnyckel för nakensnäckor. Själva arbetet med Nationalnyckeln har tagit runt två år att framställa tillsammans med alla övriga.

Hur har arbetet med boken sett ut?

Vi lever hela tiden med ett brinnande intresse för nakensnäckor. Vi jobbar mycket som ett team och mycket med ren grundforskning. Vi kör regelbundet våra kurser om nakensnäckor, forskar i ett internationellt team om nakensnäckor och ser det som ett dynamiskt arbete att samla in kunskap om djuren. När det gäller skrivandet av Nationalnyckeln har vi både arbetat enskilt på vår kammare och tillsammans. Vi har även dykt tillsammans under hela året för att leta mer kunskap om djuren.

Tidigt intresserade vi oss för att sätta svenska namn på nakensnäckor. Inför vår egen nakensnäcksbok (2015) ville vi använda populärvetenskapliga namn och samarbetade med SLU Artdatabankens namngivningskommitté för att få fram dessa. Ett djur får sällan uppmärksamhet utan att ha ett namn och det är lättare och roligare att lära sig svenska namn.

Det upptäcks fortfarande nya arter, är det inte svårt att göra en bok då?

Det är jättekul att hitta nya arter men någon gång måste man göra ett avbrott och acceptera att detta är vad vi vet just nu. Annars kommer man aldrig få fram en bok. Det är för övrigt redan några nya arter som vi inte fick med i boken.

Vad är er förhoppning med boken?

Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för nakensnäckor. Man blir glad av att se dem och det är alltid spännande med saker som gömmer sig under ytan. De har också en stor ekologisk påverkan som inte många känner till. De betar bort många olika sorters fastsittande djur och skapar ledig plats för nya djur. På så vis hjälper de till med att upprätthålla dynamiken i ekosystemen.